Alpha kurs och temahelg 29 februari, 2012

Igår började en Alpha kurs i kyrkan. Det är alltid så spännande att möta människors inresse för kristen tro. Också denna gång inledde vi med föredraget, ”Vem är Jesus”. Det är märkligt vilken attraktion det finns i detta budskap och trots att jag hållit föredraget några gånger är det lika spännande varje gång. Än finns det möjlighet att haka på kursen. Hör av dig till mig på mobilnr. 070-376339.

Nu laddar vi upp inför temahelgen, ”Vardagstro”. Missa inte samlingen på lördagkväll med Roland Lundgren med band, Simon och Jonas m.fl. Den kvällen kan du också se på Webben genom att gå in på www.pingstkyrkan.nu och klicka på en länk men allra bäst är att uppleva detta på plats.

Bönesamling 23 februari, 2012

Onsdagar kl. 19 har vi bönesamling i kyrkan. Det är inte veckans stora möte vad det gäller uppslutning men på många andra sätt är det verkligen veckans stora möte. Vi lovsjunger Gud, bär varandras bördor och i våra böner medverkar vi till att Guds vilja kan bli en verklighet.

 

Jag går alltid hem glad efter en bönesamling. De två senaste gångerna har jag också särskilt upplevt den stora glädjen med att höra människor formulera sina böner. Vi ber ofta med tungotal och instämmande böneord som ”tack och lov” och ”halleluja”. Själv gör jag det ofta och hörs säkert ganska tydligt med tungotal och andra bönefraser. Men jag tror att i den gemensamma bönen ska vi inte bara skapa en ljudmatta av böneord utan också uppmuntra varandra att bedja med förståndet. Alltså formulera böner som alla kan delta i och på olika sätt instämma i. Ofta har jag genom andras böner hört Gud tala och upplevt tröst och vägledning. Böner har blivit både predikan och undervisning och öppnat bibelordet för mig. Läs gärna vad Paulus skriver i 1 Kor. 14. Här lägger jag in några versar men läs gärna sedan hela kapitlet.

1 Kor 14:15-19  Vad innebär nu detta? Jo, att jag vill be med min ande men också med mitt förnuft. Jag vill sjunga med min ande men också med mitt förnuft. [16] För om det är i ande du ber en tackbön, hur skall då den som har sin plats bland oinvigda kunna säga sitt Amen till din tacksägelse? Han förstår ju inte vad du säger. [17] Det är bra att du tackar, men den andre blir inte uppbyggd av det. [18] Gud vare tack, jag talar mer med tungor än någon av er, [19] men i församlingen vill jag hellre tala fem ord med mitt förnuft, så att också andra får lära sig något, än tusentals ord med tungor.

Demingers artikel 14 februari, 2012

Som många andra har jag med intresse följt debatten runt Sigfrid Demingers debattartikel i tidningen Dagen. Läs artikeln här. Hans slutsats var att ”frikyrkan bar inte hela vägen”. Själv har han återinträtt i Svenska Kyrkan. Någon dag senare så förtydligade han detta med att han nu hade ett dubbelt församlingsmedlemsskap, men att han i huvudsak nu har sin gudstjänstorientering i Svenska Kyrkan. I artikeln finns mycket att hålla med om. Han kritiserar frikyrkans gudstjänster för ytlighet och att det ofta blir scenframträdanden. Bibeltexterna skjuts åt sidan och predikan är ämnen och teman som predikanterna själva formulerar. Han kritiserar att det emotionella blivit dominerande på bekostnad av reflektion kring livets djupare frågor. I allt detta finns mycket att ta till sig.

Jag är också starkt kritisk till mycket som Deminger skriver. Dels är tonläget i högsta laget. Det kan man stå ut med om det finns något angeläget att säga som i detta fall. Men risken blir till slut att man rycker lite på axlarna och bedömer det som Demingers eget vittnesbörd om den andliga resa han har gjort. Intressant men inget att fastna i för oss andra. I vart fall så målar han frikyrkans situation i allt för svarta färger. Senast jag firade gudstjänst i vår församling så var det en gedigen bibelförankrad predikan, knuten till kyrkoårets tema. Det var nattvard och tid för förbön och reflektion. Jag tycker nog att det är så det flesta av frikyrkans gudstjänster ser ut idag. Däremot har yttre former och musik förändrats genom åren. Deminger kritiserar att det emotionella blivit alltför dominerande. Men intrycket blir att Deminger själv på det känslomässiga planet är mer berörd av Svenska kyrkans gudstjänstliv. Det är ett av skälen som nu fått honom att ta detta steg. När han talar om det ofta märkliga kyrkorummet, liturgi, orgel och predikstol m.m. så är mycket av detta yttre former som talar till sinnet och känslorna. Jag hade i vart fall väntat mig att Deminger skulle presenterat en djupare teologisk argumentation för sin slutsats. Den finns där men den är otillräcklig.

Kyrkans gudstjänstformer har varierat genom historien. De flesta kristna firar antagligen idag gudstjänst utan både orgel och predikstol, oftast under ytterst enkla förhållanden. De yttre formerna är ganska oväsentliga så länge som vi håller fast i det som verkligen konstituerar oss som en kyrka och församling. Läs Apost 2:42 där får vi klart för oss vad som är viktigt för en kyrka och församling.

Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna.

Vardagstro 7 februari, 2012

2-4 mars planeras en intressant tema helg i Pingstkyrkan. Samlande rubrik är Vardagstro. Tv-Inter och IBRA Radio är en medarrangör i denna helg. Jag klistrar in annonsen för helgen och vidare information kommer allteftersom.

Ingemar Helmner och Anders Wisth är särskilt ansvariga för helgen. Här kan du se en video där de samtalar om den kommande helgen i Falköping.  Se video